September är överraskningarnas tid.
Varje år.
Jag tror det ska bli höst.
Och så fortsätter det att vara sommar.
Jag tror det ska bli så mörkt.
Så blir på nåt sätt ljusare än nånsin.
Septemberljus är ett tydligare ljus. Man ser längre. Det når längre in i huset. Längre in i plommonsnåren så hängmattan längst in i trädgrottan badar i ljus.
Jag och Kurr sitter och förundras. Dricker kaffe och pratar om hur bra vi har det.
Jag går runt med mina solhattar och flyttar den härligt knarriga korgstolen dit där det är varmast.
Jag vattnar rosor som hela tiden får nya knoppar och drar upp rädisor som jag sådde för några veckor sedan och redan hunnit bli klara för skörd.
Står där med en liten rödvit jordig rädisa och bara ler.
Plötsligt blir det så varmt, så jag badar i nattens ljus.
Smyger ner i poolens ljumma vatten och badar under stjärnorna och den guldgula månen.
Och samtidigt som september är sommarvarmt så man behöver bada så börjar vildvinet rodna och löven faller med ett tyst prassel i snåren.
Jag gillar såna här överraskningar.
Överraska mig mer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar