Tio bönor, två squash och ännu en sommardag

Plötsligt är skuggorna längre.
Eller är det solen som är längre ner?
Både och. Naturligtvis...
Solen som brukar hetta som vid Medelhavet där blåregnet växer, når plötsligt inte längre över våra gamla pilar.
Lite sorgset sitter jag där, och blir i alla fall solkittlad i ögonen. Och lite prasslad på armen, av ett blåregn som vuxit sig sommarstort.

Men, i köksträdgården flödar solen fortfarande. Och plötsligt är det dags att skörda bönor.
Varför sådde jag inte fler bönor, tänker jag när jag går där och samlar ihop årets skörd på… tio bönor.
Och varför gödslade jag inte bättre?
Och varför byggde jag inte mitt växthus och rensade ogräset och jo, jag skulle sått mer sallad i omgångar också...

Man samlar ihop en del varför så här i slutet på sommaren. På sensommaren. När något tar slut, och något annat ska börja.
Men jag går fort vidare från mina varför, vidare till nästa år, nästa vår. Vips står jag nästan med fröpåsen i handen och sår bönor i långa rader. Långt längre rader än i år.
I alla fall i tanken...

Sen samlar jag ihop min skörd. Tio bönor och två squash. Och kommer tillbaka till nuet direkt.
Sällan är man så i nuet, som med sina nyskördade grönsaker.
Och det känns inte längre som sensommar, utan nu-sommar.
Solen värmer ju. Rosenskäran blommar. Och humlor surrar, fjärilar dansar och luktärtorna skickar doft-pustar nästan ända in i köket.

Det är ännu en sommardag.
Och till kvällen kommer Nasse som vanligt och sätter sig på verandan.
Och så skymmer det. Lite tidigare än vanligt. Men ändå, som vanligt.
Inte en sensommardag, utan en nu-sommardag.

Vad gör squashen egentligen på nätterna?

Vad gör man när odlingen av squash blir för lyckad?

Svar: Lagar squash varje dag.

Vad gör man när squash-recepten börjar tar slut?

Svar: Hittar på ett eget!

Okej.

Jag misslyckades med bönorna. Jag misslyckades med salladen. Men squashen, squashen, den är min trogna vän. Den sviker mig aldrig. 

Jag står där om kvällarna och kikar in i en djungel av squash-blad och hittar en, två, tre, nej FEM nya squash!

Skördar fyra och tänker att den femte är för liten, bara för att hitta den dagen efter, till en förvuxen jätte!

Vad gör squashen egentligen på nätterna, undrar jag då.

Den måste festa loss på allt vad jorden har att erbjuda, festa hela natten under stjärnorna, glo lyckligt upp mot stjärnehimlen och växa sig riktigt tjock och rund om magen.

Sen kommer dagen, och jag står och undrar vad jag ska göra av squashen idag.

Den här kvällen blev det…

Grillad squash och grillad färskpotatis med laxfilé och kapris- och mynta-vinaigrette!

Busenkelt!

Grilla bara squashen, och den förkokta potatisen med lite olivolja och salt. 

Gör samma sak med laxen. 

Bäst blir det ju med färsk laxsida med skinnet kvar, men faktiskt går det rätt bra med de där frysta laxfiléerna. 

Gör sedan en liten vinaigrette med cirka 1 dl olivolja, saften från en pressad citron, cirka 15 myntablad som man river ner i dressingen och lägg sedan i en halv tunt skivad rödlök och några teskedar kapris.

Häll dressingen över det grillade. 

Sen är det klart för mat!

Och har du en pool i närheten. Ta ett dopp medan det blir klart. 

Squash ska ligga på länge, för att safta till sig och få den där riktigt söta, goda smaken. Ungefär 30 minuter, precis lagom för ett skönt dopp!