Skål! Det är sommar!

Just nu vet jag inte vad som mest ter sig som en dröm.
Snön som låg i april.
Eller sommaren som kom i maj.

Från decimetertjock snö, (eller var det bara en dröm?), till himmelsvit körsbärsblom...
Jag och Kurr sitter i körsbärsblomsskugga och hanterar den väldiga värmen.
Lite krångligt ord, men en enkel njutning.
Det bara fläktar och svalkar och trädkronorna dansar högt däruppe medan vi vilar i hängmattan, lite sådär halvt mellan himmel och jord.

Och det där som man stoppade ner i jorden, som låg där under den där decimetertjocka snön, vecka efter vecka, det visar sig bli till vita triumftulpaner och djupt vinröda tulpaner, som växer som små prinsesskronor bland allt det gröna vid verandan.

Och allt blir som vanligt så mycket vackrare än man kom ihåg.
Och allt trädgårdsarbete blir som vanligt så mycket mer än jag kom ihåg.
Vecka efter vecka, tror jag att jag ska komma ikapp.
Vecka efter vecka, ligger jag efter.
Och rabarberpajen, den har inte kommit närmre matbordet än rabarberblommorna jag plockade in.

Och allt går så vanligt, så mycket fortare än man vill.
Särskilt när våren blir till sommar, fortare än man hann somna och vakna till en ny dag.

Nej, i år vet jag inte vad som är mest som en dröm.
En majmånad, med nätter varma som nätter på Rivieran.
Med dagar varma så man suktar efter skugga, istället för sol.

Men när jag tänker efter, så är det nog den där snön, som låg i början av april, som mest känns som en dröm.
Snö!
Vad är det?
I min värld finns det bara blommande hundkex på bordet som drar åt vitt.

Och vilket det nu än är som är verklighet, så föredrar jag drömmen om sommaren!
Skål!
Det är sommar!